image
imagewidth (px) 39
2.4k
| transcription
stringlengths 1
80
|
|---|---|
utrikes waror böra Taxeras, då deremot
|
|
nästan alt, hwad Bokhandlare behöfwa
|
|
inom Riket, är otaxeradt. De hafva
|
|
dess utan i desse tryckande tider en
|
|
ganska ringa afsättning. Böcker äro nu
|
|
det sidsta man kiöper. Säkraste utwägen
|
|
till någon motwigt wore, att wåra Lärde
|
|
män flitigare utarbetade nyttiga wärck,
|
|
åtminstone på Latinska Språket, på sätt
|
|
som Herr Archiatorn von Linné i sitt
|
|
ämne gjorde. Då kunde wåra Bokhandlare
|
|
gjöra en god bytes-handel, som till en stor
|
|
del öfwer alt på Utrikes orter sker.
|
|
Directeuren Salvius har dermed gjort en god
|
|
början. Men då måste Boktryckerier
|
|
i anseende till stilars och pappers inkjöp
|
|
underhjelpas.
|
|
Twenne år efter Hans Kongl. Höghet
|
|
Cronprintzens födelse ingaf jag till Högl.
|
|
Kongl. Collegium ett förslag, huru
|
|
Bokkryckerier och Bokhandel skulle
|
|
hos oss uphjelpas och billigt pris på
|
|
Böcker ärnås, dymedelst att Professores
|
|
och Lectores wid wåra Academier och
|
|
Gymnasier skulle befallas en hwar uti
|
|
sin profession att utarbeta goda Scholae
|
|
böcker, som kunde tjäna till Informa¬
|
|
tions wärcket så vid Academierna som
|
|
Gymnasierna och den private upfostringen
|
|
och det på Latinska och Swänska språket.
|
|
Upmuntran tillades att desse böcker skulle
|
|
skrifwas in usum Principis Gustavi, på
|
|
sätt, som uti Frankrike in usum
|
|
Delphini skiedde, hwarigenom de bästa
|
|
utarbetade böcker utkommo. Dessa Schola
|
|
böcker skulle sedermera öfwerses af
|
|
Höglofl. Kongl. Cantzli Collegio och up¬
|
|
fostrings Commissionen då de bästa ar¬
|
|
beten utwaldes till Publique Scholæ böcker
|
|
hwaraf hwarje Boktryckare skulle få något
|
|
wist, som dess tryckerie beständigt till¬
|
|
höra borde. I följe af denna Inrättning
|
|
kunde Boktryckaren till hwarje Scholæ
|
|
bok hålla en stående stil. Desse böcker
|
|
kunde då säljas för ganska billigt pris,
|
|
De på Latinska språket kunde på detta sättet
|
|
få god afgång hos fremmande Nationer.
|
|
Man har icke skiäl att twifla, det ju
|
|
våra lärde skulle kunna utarbeta så
|
|
solide och nyftige wärck, som någon ut¬
|
|
länning. Tillfälle gåfwos då till en rätt
|
|
byteshandel, i synnerhet om infödde
|
|
Litterate Swänske slogo sig till Bokhandeln
|
|
och icke som nu, då wi gifwa allenast ut¬
|
|
länske Commissionairer til Bokhandlare.
|
|
Utan att tala om de större penninge¬
|
|
summor som för detta årl. gått ur Riket
|
|
för böcker, så är det ej för Nationen heder¬
|
|
ligit att de mästa Informations böckerna
|
|
årl. införskrifwas, ända til de Latinska
|
|
Auctores Classici som ej böra undergå någon
|
|
förändring. Detta förslag kan ännu
|
|
lättel. utan all publique kostnad sättas i full
|
|
gång.
|
|
Andra Nationer förstå att upkiöpa
|
|
allenast ett el. annat exemplar af någon
|
|
läro-rik bok, och den genast till Nationens
|
|
fördel på modersmålet öfwersätta. Till
|
|
wärckställigheten häraf projecterade jag ock
|
|
en Boktryckerie Societet, hwilken seder¬
|
|
mera blef inrättad, men förmånen
|
|
häraf är ännu osynlig.
|
|
Innan hwad nu i ödmiukhet anfört
|
|
är, gått förut, lärer böckers taxering
|
|
icke hafwa någon synnerl. wärkan.
|
|
Skulle en Boktaxering emedlertid
|
|
dömas nödwändig; så vet jag ej någon an¬
|
|
nan utwäg, än att man förskaffar sig
|
|
utifrån sådana bokCataloguer, som utsät¬
|
|
ta på hwarje bok el. traktat dess gångba
|
|
pris, med tilläggning af införsel-omkostna¬
|
|
den. Men dessa i Catalogen utsatte
|
|
priser rättas icke altid efter statens
|
|
godhet, emedan wärdet dependerar ofta
|
|
af auctorens vundne Credit och journaler¬
|
|
nes favorable omdöme, hwilket ej sällan
|
|
är ganska bedrägeligt. Stockholm d. 10.
|
|
Martii 1766.
|
|
N:v: Oelreich
|
Subsets and Splits
No community queries yet
The top public SQL queries from the community will appear here once available.