image
imagewidth (px)
39
2.4k
transcription
stringlengths
1
80
utrikes waror böra Taxeras, då deremot
nästan alt, hwad Bokhandlare behöfwa
inom Riket, är otaxeradt. De hafva
dess utan i desse tryckande tider en
ganska ringa afsättning. Böcker äro nu
det sidsta man kiöper. Säkraste utwägen
till någon motwigt wore, att wåra Lärde
män flitigare utarbetade nyttiga wärck,
åtminstone på Latinska Språket, på sätt
som Herr Archiatorn von Linné i sitt
ämne gjorde. Då kunde wåra Bokhandlare
gjöra en god bytes-handel, som till en stor
del öfwer alt på Utrikes orter sker.
Directeuren Salvius har dermed gjort en god
början. Men då måste Boktryckerier
i anseende till stilars och pappers inkjöp
underhjelpas.
Twenne år efter Hans Kongl. Höghet
Cronprintzens födelse ingaf jag till Högl.
Kongl. Collegium ett förslag, huru
Bokkryckerier och Bokhandel skulle
hos oss uphjelpas och billigt pris på
Böcker ärnås, dymedelst att Professores
och Lectores wid wåra Academier och
Gymnasier skulle befallas en hwar uti
sin profession att utarbeta goda Scholae
böcker, som kunde tjäna till Informa¬
tions wärcket så vid Academierna som
Gymnasierna och den private upfostringen
och det på Latinska och Swänska språket.
Upmuntran tillades att desse böcker skulle
skrifwas in usum Principis Gustavi, på
sätt, som uti Frankrike in usum
Delphini skiedde, hwarigenom de bästa
utarbetade böcker utkommo. Dessa Schola
böcker skulle sedermera öfwerses af
Höglofl. Kongl. Cantzli Collegio och up¬
fostrings Commissionen då de bästa ar¬
beten utwaldes till Publique Scholæ böcker
hwaraf hwarje Boktryckare skulle få något
wist, som dess tryckerie beständigt till¬
höra borde. I följe af denna Inrättning
kunde Boktryckaren till hwarje Scholæ
bok hålla en stående stil. Desse böcker
kunde då säljas för ganska billigt pris,
De på Latinska språket kunde på detta sättet
få god afgång hos fremmande Nationer.
Man har icke skiäl att twifla, det ju
våra lärde skulle kunna utarbeta så
solide och nyftige wärck, som någon ut¬
länning. Tillfälle gåfwos då till en rätt
byteshandel, i synnerhet om infödde
Litterate Swänske slogo sig till Bokhandeln
och icke som nu, då wi gifwa allenast ut¬
länske Commissionairer til Bokhandlare.
Utan att tala om de större penninge¬
summor som för detta årl. gått ur Riket
för böcker, så är det ej för Nationen heder¬
ligit att de mästa Informations böckerna
årl. införskrifwas, ända til de Latinska
Auctores Classici som ej böra undergå någon
förändring. Detta förslag kan ännu
lättel. utan all publique kostnad sättas i full
gång.
Andra Nationer förstå att upkiöpa
allenast ett el. annat exemplar af någon
läro-rik bok, och den genast till Nationens
fördel på modersmålet öfwersätta. Till
wärckställigheten häraf projecterade jag ock
en Boktryckerie Societet, hwilken seder¬
mera blef inrättad, men förmånen
häraf är ännu osynlig.
Innan hwad nu i ödmiukhet anfört
är, gått förut, lärer böckers taxering
icke hafwa någon synnerl. wärkan.
Skulle en Boktaxering emedlertid
dömas nödwändig; så vet jag ej någon an¬
nan utwäg, än att man förskaffar sig
utifrån sådana bokCataloguer, som utsät¬
ta på hwarje bok el. traktat dess gångba
pris, med tilläggning af införsel-omkostna¬
den. Men dessa i Catalogen utsatte
priser rättas icke altid efter statens
godhet, emedan wärdet dependerar ofta
af auctorens vundne Credit och journaler¬
nes favorable omdöme, hwilket ej sällan
är ganska bedrägeligt. Stockholm d. 10.
Martii 1766.
N:v: Oelreich